Intet nytt under solen

Jag läser Expressen, där Natalia Kazmierska i vanlig ordning passar på att såga för sågandets skull.

Jag läser Aftonbladet, där Jan-Olov Andersson modigt stämmer in i kören som hävdar att "Batman Begins" är en återkomst till formen från de första filmerna. Yes, we're all individuals.

Jag läser "Röda Rummet".

- Här har du hela programmet, och jag tror det står en recension ini bladet.

Falk kunde icke låta bli att skratta.

- Det kan väl inte stå recension samma dag annonsen är ute?

- Nog kan det alltid! Men det behövs inte för jag ska nog recensera det där franska packet ändå! - Gå nu på med Litteraturen du tjockus.

- Skicka förläggarne böcker till Äspingen? frågade Falk.

- Är du galen?

- Köper ni dem själva för bara nöjet att recensera dem?

- Köper? - Grönskålling! Tag dig en ters nu, och se glad ut, ska du få dig en kotlett!

- Ni kanske inte läser de böcker ni recenserar?

- Vem tror du har tid att läsa böcker? Är det inte nog med att man skriver om dem! Man läser tidningarna och det är tillräckligt! För övrigt ha vi för princip att rappa alla!

- Ja, men det är ju en dum princip.

- Nix! Därigenom får man alla författares ovänner och avundsmän med sig - och då har man ju majoritet. De neutrala läsa hellre ovett om andra än de läsa beröm! Det ligger något uppbyggligt och tröstrikt för den obemärkte att se huru törnig berömmelsens väg är! Inte sant!

- Ja, men att handskas med människors öden på sådant vis!

- Åh, det gör så gott åt både gamla och unga, det vet jag som aldrig fick annat än ovett i min ungdom!

- Ja men ni vilseleder allmänhetens omdöme!

- Allmänheten vill inte ha något omdöme, allmänheten vill ha sina passioner tillfredsställda! Om jag berömmer din ovän så vrider du dig som en mask, och säger att jag saknar omdöme; om jag berömmer din vän så säger du han har omdöme! Tag ner den där sista pjäsen på dramatiskan, tjockus, som nyss kommit ur pressen!

- Är du säker att han kommit ut?

- Ja bevars! Du kan alltid säga att den »saknar handling» för det är publiken så van vid att man säger, och så kan du mockera dig över hans »vackra språk»; det är ett gammalt gott nersättande beröm; och så ska du kasta dig över teaterdirektion som tagit upp stycket; tala också om att pjäsens »sedliga halt» är tvivelaktig - ty det kan man säga om allting; låt bli att tala om utförandet, det »uppskjuta vi till en annan gång», »av brist på utrymme», kan du sätta, så går du inte och dabbar dig efter som du inte sett eländet.

- Vem är den olycklige som skrivit den där pjäsen? frågade Falk.

- Det vet man inte ännu!

- Tänk dock på hans föräldrar och syskon som kanske få läsa de där sakerna, vilka kanske äro högst orättvisa.

- Nå, vad ha de med Äspingen att göra? Jo de tänkte få läsa något stickande om sina ovänner; var så säker på det; de veta nog vad Äspingen brukar innehålla.

- Ni har då intet samvete?

- Har publiken, den »ärade publiken» något samvete som underhåller oss. Tror du vi skulle leva om de inte höllo oss!

Håhåjaja.

Back to phono: Regina Spektor

Regina Spektor har gjort en av årets bästa plattor i "Soviet Kitsch" (OK, strängt taget är den två år gammal men fick inte distribution förrän i år).

Singeln "Us" är nog inte riktigt bästa låten på plattan (den titeln går nog till den hjärtslitande "Chemo Limo") men den är jävligt bra. Och har en intressant text - just det där med "Vi". Det man får veta om Regina Spektor - och som anspelas på både i texter, omslag och titel på plattan - är att hon är född i dåvarande Sovjetunionen av judiska föräldrar, sedermera emigrerad till New York där hon bor idag och sysslar med musik. Så när hon hänger upp hela låten runt ordet "vi", vilka är det hon snackar om? Vilken aspekt av henne är det vi ska tänka oss i plural?

They made a statue of us
And it put it on a mountain top
Now tourists come and stare at us
Blow bubbles with their gum
Take photographs for fun, for fun

Det är ju svårt att inte koppla till rika turister som reser till de gamla östländerna och tittar på de pittoreska socklarna där det en gång stod gigantiska statyer av Lenin, Marx och gänget, och idealiserade bilder av Arbetaren och Soldaten.

Men så är det det där med att låten ju lever i nuet.

We're living in a den of thieves
Rummaging for answers in the pages
We're living in a den of thieves
And it's contagious
And it's contagious
And it's contagious
And it's contagious

Vi lever - nu - i ett tjuvanäste. Så vilka är "vi"? Ryssar? Amerikaner? Judar? Musiker? Eller går jag på den enkla fällan att identifiera budbäraren med budskapet, gäller det något större än så? De som tror på nåt och blir blåsta av cynismen? Kvinnor som sätts på piedestal och fintas bort av dem som Vet Bättre?

They'll name a city after us
And later say it's all our fault
Then they'll give us a talking to
Then they'll give us a talking to
Because they've got years of experience

Och förresten, betyder det något att "Us" skulle kunna uttydas "US"? Det finns en bunt olika uttolkningar, som alla utgår från det enkla greppet att använda andra person plural utan att någonsin tala om vilka "vi" är. Jag gillar sånt.

Bra låt är det hur som helst. Hade jag kommit på såna här tankar om jag inte hade läst Gary Shteyngarts "Den ryske debutantens handbok" strax innan? Möjligen inte. Bra bok är det hur som helst.

Expresspoesi

OK, den här är inte helt ny, men ändå, jag tycker den är vacker:

http://www.expressen.se/index.jsp?a=195108

"Jag slog sönder löspenisen med en hammare"
TROLLHÄTTAN. 43-åriga Eva var med på fackklubbens hemliga sprit- och sexresa till Köpenhamn, som urartade.
Sent en kväll fick hon en present av en manlig kollega på puben:
– I en plastpåse låg en turkosblå dildo. Jag blev så kränkt att jag högg och slog sönder den med kniv och hammare.

Bortse för ett ögonblick från frågan hur en "sprit- och sexresa" kan urarta, och hur hemlig den kan vara när den står på Expressens löp.

Bortse också från den fullständigt irrationella impulsen att bli chockerad över att fackpampar är precis lika benägna att låta makten stiga dem åt huvudet som... tja, vilka makthavare som helst.

Begrunda i stället skönheten i texten. "Jag slog sönder löspenisen med en hammare." Släng dig i väggen, Heidenstam. På två meningar fångar Magnus Hellberg in hela storyn - eller åtminstone den story han vill berätta. Är den sann? Irrelevant. Eftersom det står i Expressen kan man förutsätta att det åtminstone är vinklat, och möjligen helt påhittat. Men betraktat som fiction - prosapoesi, nästan - är det briljant. På tio sekunder har vi storyn klart för oss: en helt vanlig 43-årig mellansvensk kvinna, troligen tvåbarnsmor, som blivit utsatt för manligt pampförtryck i form av sex, sprit och förnedring. Utomlands, märk väl; det är alltid lite farligt där. Och tvingats svara med eget våld, om än mot en gummikuk som inte kan försvara sig.

Vad som faktiskt har hänt om det nu gjort det är inte det intressanta; det intressanta är att man med några få väl valda, laddade ord kan blåsa upp en fullständig icke-händelse till något som är värt att stå på löpet till en stor rikstäckande tidning. Eva, 43, är bortglömd innan vi hunnit lägga ifrån oss tidningen. Äcklet inför hur hon behandlats och skräcken för våra medmänniskor däremot, den har satt sig lite bättre.

Men jag undrar fortfarande varför hon tog med den hem innan hon förstörde den.

[mejtjänn stejtment] 1

Alltså, språk. Vi använder jämt ord för att uttrycka vad vi tycker, känner, menar, vet... och den stora bluffen är ju att vi vill tro att orden är exakta. Men det är de inte. Det finns knappast ett enda ord som har en enda otvetydig betydelse, och varje gång man formulerar något i ord får man acceptera att det kommer att tolkas av den som hör, läser eller ser det - och det utifrån dennes begreppsvärld, som är precis lika förvirrad och uppbyggd av allt från barnvisor och "Allsång på Skansen" till Sartre och Reznor som ens egen, fast inte likadan.

"Samuel Beckett once said: 'Every word is like an unnecessary stain on silence and nothingness.' On the other hand, he said it." (Art Spiegelmann, Maus 2)

"En bild säger mer än tusen ord". Men ett ord öppnar också dörren för, om inte tusen, så i alla fall dussintals betydelser och uttolkningar - rätt eller fel. Det kan röra sig om direkta feltolkningar (jo, Dylan borde sjunga "split up on the docks at night" i "Tangled Up In Blue" - att han inte gör det är väl inte mitt fel heller?) eller att hitta meningar som upphovet med flit dolt, eller saker som denne inte varit medveten om att han/hon uttryckte.

All information, katafonin, utger sig för att vara tydlig, ordnad och meningsfull. Tagen som en helhet är den inte det. Alla har vi våra egna filter i hjärna, hjärta och själ som väljer, tolkar, (miss)förstår och pusslar ihop. Det här är ett litet försök att ge en bild av ett sådant filter.

Naming things

Telefonkatalog: ordnad information, prydligt uppradad i bokstavsordning och allting på rätt plats. Men det är en falsk bild, sån är inte världen. Informationen finns överallt, med ingen annan ordning än den vi själva sätter på den. Vi har tagit världen, vänt uppochner på den och skakat den tills alla ettor och nollor lagt sig på nya ställen. Andersson, Einar har inget gemensamt med Andersson, Einar H annat än att de råkar bo i samma riktnummerområde.

Så:
Kata-: prefix av grekiskt ursprung med en mängd olika betydelser, bl.a. 'ned-', 'mot-', 'sönder-', 'fel-' och 'miss-'.

Fon: enskilt språkljud.

Teologi: studiet av (kristen) religion.

Religion: organiserad filosofi.

Te: 1) dryck på torkade blad av tebuske el. andra växter 2) visa sig, förefalla

Ologi: Studiet av det som inte följer logikens lagar.

Sönder. Ljud. Filosofi. Förefalla. Ologisk.