20061107

Ännu talar träden

Calixthe Beyala - Ännu talar träden

3/5

Diskussion på dagensbok.com

- Det är ju definitivt en fransk roman, även om jag inte är SÅ väl inläst på sådana sitter jag och drar paralleller till både Celine och Houllebecq. Den där misantropin, där livet i smått må ha sina starka stunder men ingen samhällsbyggnad eller tankesätt i längden verkar ha någon positiv sida.
- Jag gillar Eden som berättare. Hon är långtifrån någon felfri människa, eller ens en särskilt kunnig en, men det ger definitivt romanen en äkthetskänsla som behövs för att grunda den när den magiska realismbiten kommer in. Det luktar bränd jord om prosan.
- Gillar också Fondamento, men jag får en känsla av att det är mer för att hon (och möjligen pappan och Michelangelo) är de enda karaktärer vi kommer någorlunda in på livet. De andra känns lite pappaktiga. Monikas kommentar om en grekisk kör känns rätt passande.
- Lite väl anekdotiskt och episodiskt ibland. Det finns en röd tråd, både berättar- och temamässigt, men den har en tendens att bli bortglömd.
- Ingen har kommenterat det än: N-ordet, om vi ska säga så. Varför? Jag får definitivt intrycket att hon använder det till att spegla gamla (?) fördomar - "Negern är lat, sjunger när han arbetar och gör inte uppror mot sin herre", typ. Det ligger en dubbel anklagelse i det, både mot erövrarna som inför sitt samhälle och de erövrade som låter det ske, liksom i hela boken: varken det traditionella samhället, det koloniala eller det postkoloniala var/är särskilt lyckat, och de fortsätter påverka varandra (domstolsscenen i slutet).

Fullständigt irrelevant koppling: såg häromdagen filmen "My Name Is Albert Ayler", om jazzsaxofonisten AA. Han sägs ha tillbringat en del av sin sista tid med att meditera genom att titta rakt in i solen. Han gjorde fantastisk musik, men han tog till slut livet av sig.

"Min dotter, sade Assanga Djuli, en hjälte ser aldrig solen i ansiktet. Han kan bränna näthinnorna. Lämna livet åt dess mysterier så blir du lycklig."

På något vis känns "Ännu talar träden" som ett krav på en plats att få utforska livets mysterier.

Etiketter: