20060816

En kvinna i Berlin

Anonym - En kvinna i Berlin

Betyg: 4

Det finns ett klassiskt foto på en soldat i röda armén som hissar sovjetfanan över Reichstag, med ett fullständigt söndersprängt Berlin i bakgrunden. De flesta officiella förekomster av den bilden är hårt retuscherade för att dölja att soldaten i fråga har hela underarmen full med åtplundrade armbandsur.

Det är en bild jag får i huvudet av detta. "En kvinna i Berlin" är en dagbok skriven av en anonym kvinna under Berlins fall och ockupation, mellan april och juni 1945. Det är en medlem av ett folk som förlorat, men som bestämmer sig för att inte bli knäckt själv, trots hemlöshet, hunger och upprepade våldtäkter. Hon ska överleva, och det gör hon också, tack vare intelligens, tur, begränsade ryskakunskaper och framför allt en vägran att låta känslorna ta över... det är en nästan kusligt objektiv, cyniskt känslokall betraktelse. Lite av Vonneguts "så kan det gå".

Knepigt att sätta betyg på sånt här. Paralleller till Anne Frank är ju givna, men skillnaden är ändå stor; det här är en vuxen, litterärt bevandrad kvinna som skriver, som inte tycker synd om sig själv, som varken tillåter sig själv att hata sina fiender eller ömka sina olyckskamrater... allt sånt där kan man ha tid för senare, verkar det; just när boken skrivs handlar det bara om att inte dö.

Det är en stark skildring, men som alltid när det gäller oredigerade dagboksanteckningar inte alltid helt fängslande. Men ett klart läsvärt brev från avgrunden, från den där gråzonen mellan civilisation och överlevnad.

Jfr: "Undergången" (film), "Stalins Hämnd" (Niclas Sennerteg)

Lite annan variant på samma recension på dagensbok.com.

Etiketter: