Overtaken

Alexei Sayle - Overtaken

Betyg: 2

Jag älskade Alexei Sayle i "Hemma värst" ("The Young Ones") för en massa år sedan, men hans romandebut är en besvikelse. Grundstoryn är att vår antihjälte Kelvin har ett litet gäng vänner och trivs bra med det, de umgås tillsammans nästan hela tiden, gör en massa saker och är allmänt kulturella och outhärdliga. Sen händer något som vänder uppåner på hela hans liv och han måste bygga upp det igen.

Av och till är den riktigt rolig, och av och av men ändå till får den till en del träffande observationer av samtiden. Men den lider också svårt av debutantsyndrom - av 216 sidor känns ungefär en fjärdedel som utfyllnad i form av miljöbeskrivningar och interna monologer som får berättelsen att stanna upp helt. Handlingen går rakt framåt utan några som helst överraskningar, och när boken väl börjar få fart under sista tredjedelen är det bara för att rinna ut i en antiklimax i slutet. Kelvin är dessutom oerhört irriterande; en sån där romanfigur man inte ens gitter slå på käften.