In The Miso Soup

Ryu Murakami - In The Miso Soup

Betyg: 4

Kenjis jobb är att guida runt rika utlänningar i Tokyos sexkvarter och visa dem var de kan ha mest kul på vilket sätt som helst. Hans senaste kund, Frank, är det något underligt med. Kanske är han bara en lite mer osäker och därför lite mer bufflig amerikan. Kanske är det något väldigt mycket mer fel med honom.

"In The Miso Soup" har liknats vid "American Psycho" på semester i Japan, och även om det absolut inte är någon sorts ripoff så stämmer jämförelsen rätt bra. Precis som Ellis exploderar Murakami då och då i extrema våldsskildringar mitt i en berättelse om en redan nog så monstruös vardag - och precis som Ellis är inte våldet i sig huvudpoängen. Kenji tvingas börja ställa frågor om sitt eget Japan, om ett samhälle där människor bor så tätt inpå varandra men ändå är så ensamma att de säljer sex även om de egentligen inte behöver pengarna, som är så oförmöget att hantera främmande influenser att det går till överdrift varenda gång ("Vadå, hur kan du inte ha hört talas om Niketown, du är ju amerikan?") Faktiskt vill jag dra en parallell till namnen Harukis "Underground" - det är först i de extrema situationerna som man inser bristerna i den värld man lever i.

"In The Miso Soup" är resultatet av en krock mellan två samhällen som är dysfunktionella på två helt olika sätt. Något pratig ibland trots sina 216 sidor, och Frank känns ibland alldeles för metaforisk, men när det väl smäller så stänker det rejält. Plask.